Efter att ha virrat runt i små skogsbeklädda områden på denna sidan staden styrde min vän upp oss på ett berg, och trots mina tvivel fick vi äntligen napp! Den medhavda burkensbotten började täckas och de ynkliga stackare som låg där sedan tidigare fick nu inte bara sällskap, utan blev helt enkelt begravda i fränder.

På grund av våra stora mödor och aldrig sviktande mod ligger det nu en liten burk med blåa bär i tryggt förvar i min frys.
Min vän Katarina som var med på denna mission fick till och med några trattkantareller att ta med sig hem.

Trötta i fötterna och väldigt varma av den kvava luften, men ändå väldigt nöjda efter dagens strapatser.



Jobbat åtta timmar, fikat med föräldrarna, checkat in till flyget och hämtat resväskan har jag också hunnit med.