Ja, när detta publiceras sitter jag förhoppningsvis på tåget på väg hem till kusten.

Så här ser min ena resväska ut:

Med detta passande flyg tog jag mig tillbaka till Uppsala efter senaste besöket på västkusten.



Norwegian är flygbolaget som har den fina smaken att sätta nordiska vetenskapsmän och kvinnor, författare och andra framstående personer på sina plan.

Nästan mitt i Uppsala hittade jag denna skylt, och genast vandrade mina tankar till den tyska huvudstaden. Förhoppningsvis kan jag välkomna våren på dess gator..

Kan någon påminna mig varför man åker tåg?

För jag har ingen aning. Det är dyrt, långsamt, och sen vill SJ att jag ska byta tre-fyra gånger på sträckan Uddevalla-Uppsala. Det vill inte jag. Inte för den restiden och det priset.

Blir nog Golden Air igen.





Hellre propellerplan än segt intercity med byten..

Efter fredagens telefonsamtal rann bägaren över. Nu gör vi slut. Du kan inte hålla på och ändra dig och krångla hela tiden, har man gjort ett åtagande så får man faktiskt stå för det. Alla kan inte ändra sig efter dig hela tiden, du styr inte världen.


Jag kommer att undvika dig så mycket det går, det finns bättre och trevligare alternativ.

Som till exempel en gyllene konkurrent från Trollhättan. Nära och bra, trevlig också.
Förhoppningsvis så träffas vi på måndag för sista gången, sen har jag bara en sak att säga - fuck off!










SJ, jag hatar dig.

Seriöst, vem fan flyttar till Norrland?

Min kära vän Anna, tyvärr. Ikväll 21.24 (hoppas jag, men vem litar egentligen på SJ såhär på vintern?) sitter jag på natt-tåget för att åka långt, långt bort. Så långt att jag inte är framme fören vid elva imorgon förmiddag (hoppas jag, vem tror egentligen att SJ är i tid?). Jösses alltså.
Får se om min nacke klarar av en natt i SJ's liggkupé (vem tror egentligen att SJ är bekvämt?), annars kan det bli lite stelt imorgon när vi ska se på Harry Potter!


Kommer hem gör jag inte fören måndag morgon, och då blir det att hoppa på första bästa buss till SLU för en hel dag med föreläsningar, lite fint avrundat med projektarbete. Har i alla fall gjort det jag ska ikväll.

Kanske kommer dyka upp något blogginlägg under helgen, tidsinstället eller live, vem vet? Prio ett just nu är i alla fall att städa lägenheten lite och fixa frukost till imorgon (vem har egentligen råd att äta på tåget med SJ's priser?).

Ryktas om -20 grader celsius också. Hujedamig!

Ett extra cykelställ.

...det är fler cyklar än bilar vid rödljusen.

Yes, de gäller även oss som tar sig fram via benkraft. Rusningstid i Uppsala, kvart över åtta på morgonen ungefär och själv är jag på väg till skolan.

..du finner det riktigt störande med folk som går på cykelbanorna.


Hallå, flytta dig en halvmeter och stanna på rätt sida strecket! Det finns ju till och med små pedagogiskt ritade gubbar på marken lite då och då, du borde förstå att man går på den sidan där gubben inte har hjul under sig! Inte ens en analfabet kan ju missa den detaljen..

Idag var jag lurad till Göteborg för att umgås med lite utlandssvenskar. En har visserligen precis flyttat hem, men är väl inte helt aklimatiserad ännu.
De slåss för gula bilar (och de mer brandgula arbetsfordonen som tillhör vägverket, men guldfärgade fordon räknas visst inte) och pratar med lustiga meninguppbyggnader.

Bad stod på programmet, och eftersom det regnade i Göteborg trodde jag hela tiden att de menade i badhus. Ungefär när det stod tre flickor och frös på en klippa gick det upp för mig att de faktiskt skulle i havet. Vänligt men bestämt avböjde och fick istället ta hand om kamerorna. Bildbevis finns (även om jag inte har några av dessa bilder).

Sedan blev det elvans spårvagn tillbaka till civilisationen igen och promenad i Haga. En fika och varm choklad tinade upp frusna lemmar.

Lite shopping, och tåget till landet igen. Väldigt trevlig dag, vi är ett gött gäng tjejer från BRS.

Jag var hos Ronja långt ut i skogen igår, och jag måste säga att jag är lite avundsjuk.
För det första så har hon ett eget hus att bo i. Med en garderob som man kan gå in i (och nästan är i size med min lägenhet, haha).
Sedan så har hon en kanin. Jag har alltid velat ha en kanin.

(En vacker dag ska jag maila Alltinget och fråga var det där uttrycket egentligen kommer ifrån, för de vet allt. Bara att ladda ner från Sveriges Radios hemsida.)

Här har det vart tomt, i en tre veckor eller så. Under tiden har jag bakat pepparkakshus (perfekt, som vanligt. Bilder kommer nog, det blev verkligen helt utsökt trots att jag var lite rädd för Jessica-Tomten), fått massa julklappar och jobbat och ridit.

Nyår var jag på jobbet så det finns inget att berätta om. Tobias var i Berlin och spelade med RAM, han har knappt spelat i Sverige, haha.


På söndag sticker jag och Rebecca till Newmarket, och det ska bli ett kärt återseende med underbara Betan, min älskade lilla f.d rumskompis Jenny, Värmlänningen Amie och sist men inte minst Sara och Maria. Hoppas bara att vi hinner med allt och alla.. Galoppmuseét och plasthästen där är i alla fall ett måste, sedan får vi väl shoppa lite så att extra väskan fylls (vi har ju trots allt betalat för den).
Checkade in gjorde vi idag efter jobbet så nu är det klar.

Jag impulsköpte just en resa till England. Hade ett par dagar ledigt i början på januari och biljetterna var billiga.
Nu blir det nog inga mer inköp än julklappar de närmaste månaderna.. Ja, och bilen då så klart.

Annars har det bara vart Tea för hela slanten idag, och jag ska tillbaka till stallet imorgon igen innan vi firar pappa.

Presenterna är köpta, maten planerad och i vår familj älskar vi att fira! Det kommer bli en toppen kväll imorgon, trots att inte brorsan är hemma med oss..

Nu är det disken som kallar, jag är för upprymd för att skriva något vettigt ändå.

Från min älskade sambo ute på Europa-turné:

"En rolig sak är ju dock att Helvetets Ports buss blev beslagtagen av die Polizei och åkte på böter - 18000. Jävla strul med dom nu. Puss"


Ja, vad säger vi om det?

Snart blir jag alldeles ensam här hemma, älsklingen ska dra ut på Europa-turné med bandet Ram.

Det ligger en halvpackad resväska på golvet, mobilen och kameran är på laddning. En bas ligger sådär nonchalant över hela soffan. Huvudpersonen själv ligger och sover, nej, förlåt - samlar krafter medans jag är på väg ut för att köpa tandborste. Allt som hörs är hur han andas.

Ett par stressiga dagar kommer för honom mynna ut i en jättehäftig upplevelse, men också mycket slit. För mig blir det någotslags antiklimax. Jag hatar verkligen att vara ensam.

Innan han kommer hem ska jag ha hunnit lämna in bilen (och förhoppningsvis fått den lagat för en inte allt för stor peng), gjort högskoleprovet, städat i lite garderober och torkat mina kryddor. Lite sysselsatt kommer jag allt vara, men jag tackar inte nej till besök!

Just nu är jag bara trött, trött, trött. Sängen väntar vilken minut som helst.

Jag har inte ens tänkt tanken att packa upp från helgens resa ännu. Smutskläderna ligger där i en påse, de nya fynden ligger i ett par andra och tandborsten är väl det enda jag kommer rota fram ur röran. Säkert är dock att jag och mor har haft en trevlig helg hos moster i Karlstad - trots att jag lyckades pricka in en bortamatch (men de vann ändå mot Luleå, duktiga pöjkar!). Till och med första julklappen har jag lyckats köpa (den är till dig brorsan, så bli lite nyfiken nu!)

Imorgon ska jag rida två hästar, slå in presenter, kanske baka något och fira mammas födelsedag, trots att jag firat den mer eller mindre tjugo gånger förut.



Bäst av allt med att komma hem var nog ändå att Tobias har varit duktig och diskat. Det eller den goda hämt-pizzan. Fast att jag äntligen fått ljus i min fönsterstake (som om ett par veckor är en vanlig adventsstake igen) smäller också ganska högt.

Av en slump gick jag och Anna förbi Svt i Luleå när jag var där uppe, och såg på en skylt att de skulle ha öppet hus dagen där på. Vi knallar dit och det här var det vi såg.



Så här såg det ut. Utanför, alltså.



Den här människan har lyckats skrapa ihop lite fler än de två jag lyckats med (två presspass men till samma ställe alltså, Anna var med även då). Nej jag är inte alls avundsjuk...



Lite längre in i lokalen (på övervåningen, för att vara exakt) inser jag att de är en blandning av min pappa och pojkvän som jobbar där. I alla fall om man ser på böckerna. Kan ni gissa vilka som tillhör vem?



Så här ser det ut när de gör lokalnyheter där uppe i norr. I alla fall sett från kontrollrummet, ser man på tvn istället ser det ju helt annorlunda ut.. Alla som ville fick chansen att stå framför kameran och bli filmade, men vi tackade artigt nej.



Att göra väder var nog mer vår grej. Anna var först ut och kunde knappt slita sig! Jag måste dock säga att det är mycket, mycket svårare än vad det ser ut på tv. De står framför en blue-screeen och kan kika på små monitorer så att de pekar på rätt ställe och inte bara skymmer alltihopa.



Själv skyller jag alla eventuella tillkortakommanden på fotografen. Anna alltså (;