Back in Newmarket?
Lite BRS-feeling här hemma när jag vaknade imorse.
Där torkades nämligen tvätten för det mesta hängandes på galgar, över skåpdörrar och gardinstången. Torktumlarna var inte helt hundraprocentinga där borta och något torkrum fanns inte..
Detta är dock resultatet av en panik-tvättning där tiden spenderades på annat (jag shoppade, Tobias lagade bilen) än att passa tork- och tvättider. Ser kanske inte så fint ut, men funkar gör det i alla fall.
Englandsresan: The BRS
Då vi bodde en natt på skolan fick hela UngGalopp-gänget en rundvandring på Brs, där vi bland annat var med och kikade lite på när eleverna red.
Såg här såg det ut när de travade på led på väg till rundbanan. Tränaren sitter i bilen så klart.
När de skrittade förbi oss passade jag på att ta ett kort på Rosie, skolans sötaste ponny. Pytteliten och ko-färgad, men det vet inte Rosie om. Nej, hon tror att hon är en "riktig" galopphäst, med massor av energi och en vilja av stål! En av de få hästar som står på papper dock, så det kan inte ha vart så kul att mocka åt henne..
Annars hade vi inte så mycket med skolan att göra, men lite gamla vänner fick jag klappat på i alla fall.
Semester
Imorgon är det åtta timmars jobb kvar, sen får jag semester!
Som grädde på moset har mobilen kommit hem igen, utan att jag behövde betala ett öre! Tack snälla pappa som hämtade den åt mig :)
Semester ja, på tisdag flyger jag till England igen. Ska bli jätteroligt att se alla vänner, men lite skrämmande att komma tillbaka till skolan. Såg att vi skulle träna på plasthäst enligt schemat, och jag som inte har ridit galopp sen jag åkte därifrån.. Och jag var inte speciellt bra då heller! Ska nog försöka smita undan på något bra sätt..
Annars hoppas jag på trevligt folk och att Boyzone inte håller på allt för länge, jag är nämligen ganska säker på att den konserten inte kommer bli något att skryta om i framtiden.
Kameran åker självklart med, och förhoppningsvis får jag lite bilder från den här turen, när jag inte längre är mitt upp i allt. Men som sagt, åtta timmer imorgon kvar. Dags att göra matlåda nu med andra ord, sedan blir det sängen.
Som grädde på moset har mobilen kommit hem igen, utan att jag behövde betala ett öre! Tack snälla pappa som hämtade den åt mig :)
Semester ja, på tisdag flyger jag till England igen. Ska bli jätteroligt att se alla vänner, men lite skrämmande att komma tillbaka till skolan. Såg att vi skulle träna på plasthäst enligt schemat, och jag som inte har ridit galopp sen jag åkte därifrån.. Och jag var inte speciellt bra då heller! Ska nog försöka smita undan på något bra sätt..
Annars hoppas jag på trevligt folk och att Boyzone inte håller på allt för länge, jag är nämligen ganska säker på att den konserten inte kommer bli något att skryta om i framtiden.
Kameran åker självklart med, och förhoppningsvis får jag lite bilder från den här turen, när jag inte längre är mitt upp i allt. Men som sagt, åtta timmer imorgon kvar. Dags att göra matlåda nu med andra ord, sedan blir det sängen.
Teambuildning och sno
Bara morgonmockningen idag, sedan var det ut i skogen for teambuildning. The small ones - mitt lag alltsa, vann igen sa vi ska fa Wheelbarrel-cookies, skitgoda :D
Annars var det mest kallt och det borjade snoa.
Har segat lite pa rummet, last min bok, Tusen stralande solar. Riktigt bra faktiskt
Annars var det mest kallt och det borjade snoa.
Har segat lite pa rummet, last min bok, Tusen stralande solar. Riktigt bra faktiskt
Rambo Waltzer
Under min tid på BRS hade jag lite olika passhästar, men alltid Rambo Waltzer. En ganska stor brun häst vars man aldrig ville ligga stilla på off-sidan. Han var fruktansvärt snäll och gillade att bli kliad i pannan. Ganska lättmockad var han också, det mesta låg mest i mitten, mwn jag behövde bygga en ny bank nästan varje dag.
Pengar hade han vunnit i sina dar också, en sisådär £120.000 har jag för mig att det var.
Och nu har jag fått veta att han är borta.
Det är lite sorgligt, måste jag medge. Han var en stor del av mitt liv en väldigt intensiv period, och det är tråkigt att han inte fick sluta sina dagar med ett riktigt hästliv, med gröna hagar att gå i varje dag.
Nu slipper han i alla fall att stå i fönstret och längta ut..
Jag och Rambo när det begav sig. Vi håller på med evening stables och jag är strax klar, ska bara kratsa klart hovarna och rykta lite. Det verkar vara helg, eftersom hovoljan inte är framme. Amie är den som håller i kameran.
Pengar hade han vunnit i sina dar också, en sisådär £120.000 har jag för mig att det var.
Och nu har jag fått veta att han är borta.
Det är lite sorgligt, måste jag medge. Han var en stor del av mitt liv en väldigt intensiv period, och det är tråkigt att han inte fick sluta sina dagar med ett riktigt hästliv, med gröna hagar att gå i varje dag.
Nu slipper han i alla fall att stå i fönstret och längta ut..
Jag och Rambo när det begav sig. Vi håller på med evening stables och jag är strax klar, ska bara kratsa klart hovarna och rykta lite. Det verkar vara helg, eftersom hovoljan inte är framme. Amie är den som håller i kameran.
England vs. Sverige
En liten ordlista med häst- & stallord och deras betydelse i de olika länderna.
Stress
England: Det du vaknar med och som förvärras när du fått reda på att du har en extra häst att ta hand om, men inte mer tid.
Sverige: Inträffar väldigt sällan, kan dock uppstå när du är sen till bussen och nästan inte går förens om en kvart. Går ibland att hitta i ett stall när en häst inte vill lastas.
Sadel
England: Den minimala läderbit som stiglädrena är fastsatta i.
Sverige: Det hjälpmedel du har mellan dig och hästens rygg. Finns i många olika färger och utformanden, gemensamt för alla är dock att de har stoppning och mjukt säte.
Hoppsadel (Sverige)
Träningssadel (England)
Mocksäck
England: Det hjälpmedel du har under mockning, bra när du har en halmbox, mindre bra när du har häst på spån. Kräver en vän när du ska ha upp den på ryggen.
Sverige: Mycket ovanlig företeelse som troligtvis skulle användas till miljöträning i händerna på en svensk. Den svenska motsvarigheten är en skottkärra.
Såhär ser det ut när man bär en mocksäck:
Hage
England: Staketomgärdade fält där hästarna får gå ungefär en gång varannan månad i några timmar. Finns även så kallade rasthagar, som är som en stor, gruslagd box utan tak.
Sverige: Dit man släpper ut hästarna tidigt på morgonen och tar in från på kvällen. Ofta en blanding av lera och gräs under större delar av året.
Hästar i hage (Sverige)
Borstar
England: De tre utvalda redskap som ligger i en speciell påse. Varje borste har ett bestämt användningsområde och hovkratsen sitter fast i påsen. Har ditt speciella nummer på sig så att du inte blandar ihop den med någon annans.
Sverige: Hittas i en ryktlåda/rykthink/groomingväska. Finns i flera olika sorter, ofta färgmatchade eller i naturmaterial. Hovkrats och mankam hittas också här, liksom broddnycklar och gummisnoddar kan dyka upp. Här får du hålla reda på alla saker själv, även om det förekommer namn på borstarna i större stall.
Påsen där borstarna hittas ser ut såhär: (England)
Grimma
England: Det som används för att binda upp hästen med när man är i boxen. Används aldrig utanför stallet.
Sverige: Används när man leder hästen till och från hagen/stallet, eller när man binder upp hästen i stallgången.
Här kommer även förklaringar på några ord utanför stallet:
Dator
England: Det föremål du hittar i ena hörnet av commonroom, ofta hårt bevakad.
Sverige: Manicken som ständigt är påslagen. Finns i var sitt hörn av rummet, men har olika ägare och funktion.
Kök
England: Där maten tillagas, gissningsvis. Behöver aldrig besökas.
Sverige: Den stora garderoben som innehåller kylskåp, diskbänk, lite skåp, lådor och en spis. Ständigt fyllt med odiskad disk.
Skor
England: De par du har i stallet, de par du har utanför och ev. ett par som används till fitness.
Sverige: Skor? Precisera lite tack. Menar du vanliga, joggingskor, högklackade eller stövlar? Någon speciell färg du är ute efter? Matchas nästan alltid med kläder eller handväska.
Högklackade skor (Sverige)
Sömn
England: Det du ständigt jagar och aldrig får tillräckligt av. Bristen på sömn leder oftast till huvudvärk framåt kvällen.
Sverige: Stadiet du befinner dig i mellan det att du går och lägger dig tills det att du vaknar.
Stress
England: Det du vaknar med och som förvärras när du fått reda på att du har en extra häst att ta hand om, men inte mer tid.
Sverige: Inträffar väldigt sällan, kan dock uppstå när du är sen till bussen och nästan inte går förens om en kvart. Går ibland att hitta i ett stall när en häst inte vill lastas.
Sadel
England: Den minimala läderbit som stiglädrena är fastsatta i.
Sverige: Det hjälpmedel du har mellan dig och hästens rygg. Finns i många olika färger och utformanden, gemensamt för alla är dock att de har stoppning och mjukt säte.
Hoppsadel (Sverige)
Träningssadel (England)
Mocksäck
England: Det hjälpmedel du har under mockning, bra när du har en halmbox, mindre bra när du har häst på spån. Kräver en vän när du ska ha upp den på ryggen.
Sverige: Mycket ovanlig företeelse som troligtvis skulle användas till miljöträning i händerna på en svensk. Den svenska motsvarigheten är en skottkärra.
Såhär ser det ut när man bär en mocksäck:
Hage
England: Staketomgärdade fält där hästarna får gå ungefär en gång varannan månad i några timmar. Finns även så kallade rasthagar, som är som en stor, gruslagd box utan tak.
Sverige: Dit man släpper ut hästarna tidigt på morgonen och tar in från på kvällen. Ofta en blanding av lera och gräs under större delar av året.
Hästar i hage (Sverige)
Borstar
England: De tre utvalda redskap som ligger i en speciell påse. Varje borste har ett bestämt användningsområde och hovkratsen sitter fast i påsen. Har ditt speciella nummer på sig så att du inte blandar ihop den med någon annans.
Sverige: Hittas i en ryktlåda/rykthink/groomingväska. Finns i flera olika sorter, ofta färgmatchade eller i naturmaterial. Hovkrats och mankam hittas också här, liksom broddnycklar och gummisnoddar kan dyka upp. Här får du hålla reda på alla saker själv, även om det förekommer namn på borstarna i större stall.
Påsen där borstarna hittas ser ut såhär: (England)
Grimma
England: Det som används för att binda upp hästen med när man är i boxen. Används aldrig utanför stallet.
Sverige: Används när man leder hästen till och från hagen/stallet, eller när man binder upp hästen i stallgången.
Här kommer även förklaringar på några ord utanför stallet:
Dator
England: Det föremål du hittar i ena hörnet av commonroom, ofta hårt bevakad.
Sverige: Manicken som ständigt är påslagen. Finns i var sitt hörn av rummet, men har olika ägare och funktion.
Kök
England: Där maten tillagas, gissningsvis. Behöver aldrig besökas.
Sverige: Den stora garderoben som innehåller kylskåp, diskbänk, lite skåp, lådor och en spis. Ständigt fyllt med odiskad disk.
Skor
England: De par du har i stallet, de par du har utanför och ev. ett par som används till fitness.
Sverige: Skor? Precisera lite tack. Menar du vanliga, joggingskor, högklackade eller stövlar? Någon speciell färg du är ute efter? Matchas nästan alltid med kläder eller handväska.
Högklackade skor (Sverige)
Sömn
England: Det du ständigt jagar och aldrig får tillräckligt av. Bristen på sömn leder oftast till huvudvärk framåt kvällen.
Sverige: Stadiet du befinner dig i mellan det att du går och lägger dig tills det att du vaknar.
Hur gick hemresan?
04.12 på söndagsmorgonen ljöd Jolly Bob från Aberdeen genom rum nummer 20 på the British Racing Schools hostel och Katarina steg upp. Borstade tänderna, klädde på sig, pratade lite med Jenny, bar ut väskor i hallen och nedför trappan. Efter det var planen att äta frukosten som hon sparat i Commonroom, lite yoghurt, chokladbarerna och the.
Tyvärr var rummet låst, och all frukost honfick i mig var en chokladbit som hittades i en ficka, plus lite smaksatt vatten från drickmaskinen. Taxin kom i tid, och resan genom Newmarketnatten bjöd inte på en enda häst, men en massa kaniner.
Efter lite släpande och letande hittar jag och mina tre stora väskor incheckningsautomaten och börjar knappa in bokningsnumret. Det är då meddelandet man aldrig vill se kommer "Du behöver söka upp någon i personalen för hjälp".
Visst, inga problem tänker jag. Letar upp en av de som jobbar där, och får svaret att jag måste ställa mig i kön där man köper nya biljetter. Den är väldigt lång och jag börjar känna mig lite tidspressad.
Eftersom jag dock inte är britt smiter jag lite fint före en massa människor (på ett diskret och snyggt sätt) med mina tre stora väskor, träffar en konstig kille som hjälper mig smita före (vilket han själv också gjorde - irländare), funderar på om han stoppar knark i min väska (inte för att jag förstår varför - vi skulle inte ens till samma ställe men han pratar konstant med mig och var nog fortfarande onykter), lyckas komma fram till kassan (ännumer tidspressad och sjukt varm i mina två tjocka tröjor plus vinterjacka) - där hon efter ungefär tio sekunder säger att allt är klart och att jag kan gå tillbaka till självincheckningen.
Med biljetterna i hand kommer nästa utmaning - klarar jag mig undan övervikt? Med 15.1 kg vid inresan (tillåtna vikt är 15 kg), plus massa shopping (inklusive nya skor, ny ridhjälm, säkerhetsväst och en dator) var det aningens tveksamt. Vågen pendlade mellan 18.5 och 19.2, Katarina börjar plocka fram plånboken och funderar över hur mycket det blir egentligen (avgiften är £12/kg). Sedan märker hon att ingenting mer händer.. Efter två sekunders betänketid ler hon, tar sitt pass och går vidare mot gaten.
Säkerhetskontrollen var.. långsam. Hon tar av sig två tjocktröjor, nitbältet, jackan, stövlarna (de där kornblå gummistövlarna som hon brukar mocka skit i men som inte fick plats i väskan), tömmer fickorna, öppnar väskan, plockar ur laptopen och lägger allt i sånnadär fina korgar. Går igenom säkerhetsgrejen - och det piper självklart. Blir genomsökt av en tullmänniska - och börjar sedan plocka på mig alla kläder igen och lägga tillbaka laptopen i västan osv osv.
Inne vid gaten är hon både hungrig och shoppingsugen, men hinner bara köpa en smoothie som smakade äckligt innan hon kommer på att det kanske var dags att boarda planet.. Sedan visar det sig såklart att man måste åka tåg för att komma till rätt gate, hon blir ännumer stressad då klockan börjar bli ganska mycket, och fortfarande hungrig.
Hinner dock fram och hittar rätt, hinner köpa en tidning medans jag väntar på att kön ska bli kortare och ringa mamma.
Sedan sov jag första halvan av flygturen och läste Cosmo under resten.
Kontrasterna mellan stora Stansted och lilla Säve blev tydligast vid bagageutlämningen - på Säve finns bara ett band. Alldeles lagom att hålla reda på när man är trött och sleten.
Mamma och Pappa skötte jobbet att hämta mig på flygplatsen väldigt bra, mackor och saft var medtaget (helt enligt order), och sedan blev det en tur till någon småbåtshamn där matsäcken intogs medans vi väntade på att en badrumsbutik någonstans på Hisingen skulle öppna (där föräldrarna skulle hämta inredning till badrummet som håller på att renoveras).
Vad gjorde hon då när hon kom hem till Uddevalla? Satte sig och såg på Mamma Mia the Movie.
Tyvärr var rummet låst, och all frukost honfick i mig var en chokladbit som hittades i en ficka, plus lite smaksatt vatten från drickmaskinen. Taxin kom i tid, och resan genom Newmarketnatten bjöd inte på en enda häst, men en massa kaniner.
Efter lite släpande och letande hittar jag och mina tre stora väskor incheckningsautomaten och börjar knappa in bokningsnumret. Det är då meddelandet man aldrig vill se kommer "Du behöver söka upp någon i personalen för hjälp".
Visst, inga problem tänker jag. Letar upp en av de som jobbar där, och får svaret att jag måste ställa mig i kön där man köper nya biljetter. Den är väldigt lång och jag börjar känna mig lite tidspressad.
Eftersom jag dock inte är britt smiter jag lite fint före en massa människor (på ett diskret och snyggt sätt) med mina tre stora väskor, träffar en konstig kille som hjälper mig smita före (vilket han själv också gjorde - irländare), funderar på om han stoppar knark i min väska (inte för att jag förstår varför - vi skulle inte ens till samma ställe men han pratar konstant med mig och var nog fortfarande onykter), lyckas komma fram till kassan (ännumer tidspressad och sjukt varm i mina två tjocka tröjor plus vinterjacka) - där hon efter ungefär tio sekunder säger att allt är klart och att jag kan gå tillbaka till självincheckningen.
Med biljetterna i hand kommer nästa utmaning - klarar jag mig undan övervikt? Med 15.1 kg vid inresan (tillåtna vikt är 15 kg), plus massa shopping (inklusive nya skor, ny ridhjälm, säkerhetsväst och en dator) var det aningens tveksamt. Vågen pendlade mellan 18.5 och 19.2, Katarina börjar plocka fram plånboken och funderar över hur mycket det blir egentligen (avgiften är £12/kg). Sedan märker hon att ingenting mer händer.. Efter två sekunders betänketid ler hon, tar sitt pass och går vidare mot gaten.
Säkerhetskontrollen var.. långsam. Hon tar av sig två tjocktröjor, nitbältet, jackan, stövlarna (de där kornblå gummistövlarna som hon brukar mocka skit i men som inte fick plats i väskan), tömmer fickorna, öppnar väskan, plockar ur laptopen och lägger allt i sånnadär fina korgar. Går igenom säkerhetsgrejen - och det piper självklart. Blir genomsökt av en tullmänniska - och börjar sedan plocka på mig alla kläder igen och lägga tillbaka laptopen i västan osv osv.
Inne vid gaten är hon både hungrig och shoppingsugen, men hinner bara köpa en smoothie som smakade äckligt innan hon kommer på att det kanske var dags att boarda planet.. Sedan visar det sig såklart att man måste åka tåg för att komma till rätt gate, hon blir ännumer stressad då klockan börjar bli ganska mycket, och fortfarande hungrig.
Hinner dock fram och hittar rätt, hinner köpa en tidning medans jag väntar på att kön ska bli kortare och ringa mamma.
Sedan sov jag första halvan av flygturen och läste Cosmo under resten.
Kontrasterna mellan stora Stansted och lilla Säve blev tydligast vid bagageutlämningen - på Säve finns bara ett band. Alldeles lagom att hålla reda på när man är trött och sleten.
Mamma och Pappa skötte jobbet att hämta mig på flygplatsen väldigt bra, mackor och saft var medtaget (helt enligt order), och sedan blev det en tur till någon småbåtshamn där matsäcken intogs medans vi väntade på att en badrumsbutik någonstans på Hisingen skulle öppna (där föräldrarna skulle hämta inredning till badrummet som håller på att renoveras).
Vad gjorde hon då när hon kom hem till Uddevalla? Satte sig och såg på Mamma Mia the Movie.
Till min före detta rumskamrat Jenny
Jag har hittat något som du måste se; http://www.youtube.com/watch?v=LXUI5hAxFYI
Amie, eller Bettan eller någon med dator - se till att hon ser detta; hela detta.
Helt underbart!
Amie, eller Bettan eller någon med dator - se till att hon ser detta; hela detta.
Helt underbart!
Hembiljetten är bokad!
Rakbanan i kombination med nervösa hästar och en lärare som bara skriker fungerade inte riktigt.
All glädje försvann, kvar var bara rädsla och nervositet.
När någon skriker på dig från en bil att du rider så dåligt att hästen kommer att bryta ett ben, och att du måste hålla hästen när den skjuts eftersom allt är ditt fel så kommer inte riktigt motiveringen att fortsätta så lätt.
När du fått höra att du kommer att bli underkänd på ridprovet i en hel vecka innan, hur ska man då kunna tänka positivt?
Jag har ingen lust att gå tillbaka till gruppen under (och hoppa tillbaka typ 3-4 veckor), ingen större lust till 7-day assesment heller (då du måste prestera på topp under sju dagar - dygnet runt. Ridning, mockning, sopning, prov och allt annat vi gör). Misslyckas du med din 7-day assesment skickas du hem ändå. Det är faktiskt en väldigt stor skillnad på att åka frivilligt och bli hemskickad.
Tro nu inte att jag åker hem för att jag är rädd för att misslyckas, nej, det var bara inte roligt. Även om jag tagit mig igenom dessa två resterande veckor, så är det ju nio-tio månader kvar. Och om det inte känns rätt i magen, om det inte gör mig lycklig, varför ska jag då hålla på med det?
Det finns massa andra saker att göra med hästar, jag kanske tar Annas jobb sen när hon åker hem (;
Eller tar en amatörtränarlicens bara för skojs skull, eller ponnytränarlicens, eller börjar satsa på dressyr, eller körning, eller.. Det finns massor kvar att upptäcka!
Bestämt är i alla fall att jag följer med Unggalopp tillbaka i augusti när de gör sin årliga resa till Newmarket. Kommer att bli trevliga studiebesök och kära återseenden!
Jag har inte ångrat att jag åkt hit, men jag kommer inte ångra hemresan heller.
All glädje försvann, kvar var bara rädsla och nervositet.
När någon skriker på dig från en bil att du rider så dåligt att hästen kommer att bryta ett ben, och att du måste hålla hästen när den skjuts eftersom allt är ditt fel så kommer inte riktigt motiveringen att fortsätta så lätt.
När du fått höra att du kommer att bli underkänd på ridprovet i en hel vecka innan, hur ska man då kunna tänka positivt?
Jag har ingen lust att gå tillbaka till gruppen under (och hoppa tillbaka typ 3-4 veckor), ingen större lust till 7-day assesment heller (då du måste prestera på topp under sju dagar - dygnet runt. Ridning, mockning, sopning, prov och allt annat vi gör). Misslyckas du med din 7-day assesment skickas du hem ändå. Det är faktiskt en väldigt stor skillnad på att åka frivilligt och bli hemskickad.
Tro nu inte att jag åker hem för att jag är rädd för att misslyckas, nej, det var bara inte roligt. Även om jag tagit mig igenom dessa två resterande veckor, så är det ju nio-tio månader kvar. Och om det inte känns rätt i magen, om det inte gör mig lycklig, varför ska jag då hålla på med det?
Det finns massa andra saker att göra med hästar, jag kanske tar Annas jobb sen när hon åker hem (;
Eller tar en amatörtränarlicens bara för skojs skull, eller ponnytränarlicens, eller börjar satsa på dressyr, eller körning, eller.. Det finns massor kvar att upptäcka!
Bestämt är i alla fall att jag följer med Unggalopp tillbaka i augusti när de gör sin årliga resa till Newmarket. Kommer att bli trevliga studiebesök och kära återseenden!
Jag har inte ångrat att jag åkt hit, men jag kommer inte ångra hemresan heller.
Englandsåret blev englandsveckorna?
Det har vart ett par dåliga dagar.
Väldigt dåliga dagar.
Just nu är jag bara sugen på att åka hem. Mycket är nog vår tränares fel, vi har vårt sista ridprov imorgon och allt jag fått höra är att jag kommer misslyckas (helt emot huvudtränarens taktik som är att vi ska tänka positivt). Idag när vi hade utvärdering kunde hon inte säga en enda positiv sak till mig. Tycker jag säger mer om henne än min ridning, för det finns alltid någonting positivt.
Har bett Mr Rayner (huvudtränaren) att prata med rektiorn (han som bestämmer på riktigt) om chansen finns att komma till ett stuteri istället. Det ser mörkt ut, men just nu är ridningen inte rolig. Det är absolut ingenting jag ser fram emot, utan mer fruktar. Och har man tappat glädjen har man tappat allt.
Jag ska göra provet imorgon i alla fall och göra mitt bästa (med en annan bedömmare än våran tränare), men just nu vill jag bara åka hem.
Jag saknar min lilla lägenhet, min pojkvän, föräldrarna och vännerna. Kanske till och med saknar jag stoet som blivit till ett monster. Ponnyn saknar jag i alla fall, vem kan motstå en ponny?
Det är en sak att ge upp för tidigt, och en annan att sluta i tid.
Väldigt dåliga dagar.
Just nu är jag bara sugen på att åka hem. Mycket är nog vår tränares fel, vi har vårt sista ridprov imorgon och allt jag fått höra är att jag kommer misslyckas (helt emot huvudtränarens taktik som är att vi ska tänka positivt). Idag när vi hade utvärdering kunde hon inte säga en enda positiv sak till mig. Tycker jag säger mer om henne än min ridning, för det finns alltid någonting positivt.
Har bett Mr Rayner (huvudtränaren) att prata med rektiorn (han som bestämmer på riktigt) om chansen finns att komma till ett stuteri istället. Det ser mörkt ut, men just nu är ridningen inte rolig. Det är absolut ingenting jag ser fram emot, utan mer fruktar. Och har man tappat glädjen har man tappat allt.
Jag ska göra provet imorgon i alla fall och göra mitt bästa (med en annan bedömmare än våran tränare), men just nu vill jag bara åka hem.
Jag saknar min lilla lägenhet, min pojkvän, föräldrarna och vännerna. Kanske till och med saknar jag stoet som blivit till ett monster. Ponnyn saknar jag i alla fall, vem kan motstå en ponny?
Det är en sak att ge upp för tidigt, och en annan att sluta i tid.
9/3 2009
Förmiddag: Taylor´s Tailor, Harlov och film. Eftermiddag: Skade-lektion, showing, flätning, farliga jockey-wannabees och fitness.
Eftermiddagen var helt klart bäst.
Eftermiddagen var helt klart bäst.
16.000:-
Det är så mycket det kostar att få hem Tulsa. Inklusive papperskostnader.
Sedan måste man ju få köpa honom också, om man nu verkligen vill det. Och allt annat krångel som måste ordnas. Men det är en trevlig tanke att det inte var så dyrt att transportera i alla fall.
Sedan måste man ju få köpa honom också, om man nu verkligen vill det. Och allt annat krångel som måste ordnas. Men det är en trevlig tanke att det inte var så dyrt att transportera i alla fall.
Storshopping och födelsedagsfirande
Idag har jag storshoppat, men vi började med att fira Jennys födelsedag i efterskott. Detta gjorde vi (Jag, Jenny, Amie, Ronja och Elisabet) genom att äta på the Golden Lion. Det är en pub/restaurang som har stans godaste maträtt - Five cheese bacon pasta med tillhörande vitlöksbröd. Som efterrätt tog jag en Mint chocolate bomb som inte var så tokig den heller (framförallt var priset riktigt bra!)
Sedan blev det Gibsons, köpte säkerhetsväst (kom undan med en i barnstorlek och lyckades spara en massa pund), ny ridhjälm (är uppe i en tre stycken nu, men första jockeyhjälmen i alla fall), beställt hjälmöverdrag (blev ett maroon-färgat med stjärnor runtom och en stor stjärna på toppen och broderad text därbak) och seatsaver (också specialbeställt för att matcha)
Just det, ett jättejättesnyggt diadem har jag också köpt, från Mark&Spencer. Och lite mat.
Annars har det inte hänt så mycket, travade Prince Dundee imorse och har mockat massa skit.
Sedan blev det Gibsons, köpte säkerhetsväst (kom undan med en i barnstorlek och lyckades spara en massa pund), ny ridhjälm (är uppe i en tre stycken nu, men första jockeyhjälmen i alla fall), beställt hjälmöverdrag (blev ett maroon-färgat med stjärnor runtom och en stor stjärna på toppen och broderad text därbak) och seatsaver (också specialbeställt för att matcha)
Just det, ett jättejättesnyggt diadem har jag också köpt, från Mark&Spencer. Och lite mat.
Annars har det inte hänt så mycket, travade Prince Dundee imorse och har mockat massa skit.
Trollet och jag
Fick Tulsa-trollet igen första turen, gick väldigt bra. Red Ring på andra turen gick inte heller dåligt.
Några av de andra svenskarna fick däremot känna på gräs under andra turen idag, först att trilla av var nog Elisabet, sedan flög Jenny, och sedan var det Ronjas tur. Från mitt lilla troll! Hon vet inte riktigt själv hur det gick till, och inget ögonvittne finns heller.. Men lika glad var hon för det, slog sig inte det minsta och fick sedan rida fort för att jaga ikapp ledhästen (och Tulsa är ganska rolig att rida ikapp på).
Annars har det inte hänt någonting speciellt, fick reda på av Amie att Godolphin tydligen hade precis samma färger som jag tänkt, så det är bara att hitta på något annat.. (Jag hade ju så klart kunnat köra på de ändå, men tråkigt att ha samma som ett så stort stall, och Sheiken är ju inte sådär jättepopulär i alla kretsar heller..)
Planen är i alla fall att shoppa massa på Gibsons imorgon, inköpslistan är alltför lång och består av mest dyra saker, men det kan ju vara bra att ha ridhjälm och säkerhetsväst sedan när man ska i väg och jobba..
Dagens roligaste var nog ändå att jag gjorde mål i innebandyn, enda målet vårt lag gjorde!
Några av de andra svenskarna fick däremot känna på gräs under andra turen idag, först att trilla av var nog Elisabet, sedan flög Jenny, och sedan var det Ronjas tur. Från mitt lilla troll! Hon vet inte riktigt själv hur det gick till, och inget ögonvittne finns heller.. Men lika glad var hon för det, slog sig inte det minsta och fick sedan rida fort för att jaga ikapp ledhästen (och Tulsa är ganska rolig att rida ikapp på).
Annars har det inte hänt någonting speciellt, fick reda på av Amie att Godolphin tydligen hade precis samma färger som jag tänkt, så det är bara att hitta på något annat.. (Jag hade ju så klart kunnat köra på de ändå, men tråkigt att ha samma som ett så stort stall, och Sheiken är ju inte sådär jättepopulär i alla kretsar heller..)
Planen är i alla fall att shoppa massa på Gibsons imorgon, inköpslistan är alltför lång och består av mest dyra saker, men det kan ju vara bra att ha ridhjälm och säkerhetsväst sedan när man ska i väg och jobba..
Dagens roligaste var nog ändå att jag gjorde mål i innebandyn, enda målet vårt lag gjorde!
"Visst, ta honom bara!"
Andra turen idag var vi ute på rakbanan och cantrade, och miss Denness hade gett mig mitt lilla troll Tulsa.
Han är definitivt min favorit här, och även om Maria försökte skrämma upp mig med att säga att han säkert var helt annorlunda och mycket piggare på rakbanan så fungerade det inte. Tulsa är alltid Tulsa.
Ritten gick verkligen jättejättebra, vi galopperade en sträcka, travade en sträcka och galopperade sedan igen innan vi pullade upp. Galoppe n kändes så bra, han droppade huvudet och bara gjorde som jag sa. Traven var nästan ännu bättre "Jag har aldrig sett honom trava så fint under ryttare förut, bara i hagen! Du lär honom dressyr!" var kommentaren jag fick. Tror ni leendet räckte mellan öronen eller?!
Konstigt nog verkade inte Dennessan dela min uppskattning av Tulsa, när jag sa att jag ville ha med honom hem sa hon "Visst, ta honom bara!" Tydligen så tycker hon att han rör sig lite sådär, är tråkig att rida och inte tillräckligt fin att titta på..
Som om jag skulle bry mig om något så simpelt! Om en häst saktar av när jag ber honom, eller ökar när jag ber om det så har den mitt hjärta! Så bli inte allt förvånade om jag kommer hem med en brun lite halvstor sak som bara krubbiter lite grann och är kittlig överallt.
Jag har bestämt mig för vilket hjälmöverdrag jag vill ha också, det ska vara vinrött (maroon), med en stor, vit stjärna på toppen. Det blir nog en såndär halvful rolig grejs på toppen också, och text på baksidan (The Great Kat / BRS 226) i vitt. Matchande seatsaver (sadelludd typ) ska jag också ha. Åh vad snyggt det kommer att bli!
Choklad efter frukost
När första turen gått dåligt brukar jag äta en bit choklad eller två efter frukost.
Så fick det bli idag.
Vi två var ingen Magic Combination. Tänker inte utveckla detta, mer än att det inte gick bra. Däremot tyckte inte Denness att det gick lika dåligt som jag tyckte, och det är ju alltid skönt att höra..
Så fick det bli idag.
Vi två var ingen Magic Combination. Tänker inte utveckla detta, mer än att det inte gick bra. Däremot tyckte inte Denness att det gick lika dåligt som jag tyckte, och det är ju alltid skönt att höra..
Ny dag - nya misstag
Bedevil idag igen, och det gick väl inte så bra nu eller. Jag gjorde i alla fall inte om gårdagens misstag, utan hittade på helt nya. Det egentliga problemet var väl egentligen att vi hade en ny ledhäst - som inte alls sprang så som Shinko och Amie gjorde igår. Pullade upp gjorde jag där jag skulle (eller ja, bra nära där jag skulle), men jäklar vad arg jag var tvungen att bli för att lyckas!
Tulsa gick bättre än igår, fick beröm av Miss Denness "Du rider ju helt enligt instruktioner!", tyvärr gjorde inte Kelsie det lika bra.. Så svårt är det inte att få de här hästarna att springa fortare!
Fitness som kvällslektion, görjobbigt som vanligt men väldigt nyttigt.
Och godiset mamma skickade smakade väldigt gott :)
Ingen sömn nu på ett tag, folk håller inte commom room snyggt och då får vi sena blockjobs som straff.. Som grädden på moset har någon tappat bort min mugg också!
Tulsa gick bättre än igår, fick beröm av Miss Denness "Du rider ju helt enligt instruktioner!", tyvärr gjorde inte Kelsie det lika bra.. Så svårt är det inte att få de här hästarna att springa fortare!
Fitness som kvällslektion, görjobbigt som vanligt men väldigt nyttigt.
Och godiset mamma skickade smakade väldigt gott :)
Ingen sömn nu på ett tag, folk håller inte commom room snyggt och då får vi sena blockjobs som straff.. Som grädden på moset har någon tappat bort min mugg också!
Kalabalik
Första turen idag red jag Bedevil, och låg ungefär 5 cm bakom Amie på Shinko istället för 5 längder.. Däremot gjorde jag allt för att minska tempot, men ja, att luta sig bakåt och dra i tyglarna samtidigt som man inte får ta dem från hästens manke är fysiskt omöjligt och därför ganska svårt. Jag antar att Denness såg att jag försökte, för hon skällde inte på mig i alla fall.
Andra turen hade jag Tulsa (som trots namnet är en pojk), och jag red jättebra. Tyvärr red inte hon som var framför mig lika bra.. Den hästen gick alldeles för fort, och hon lyckas varva mig. Att få en annan häst som helt plötsligt dyker upp i en jäkla fart på ena sidan skrämde min lille pojk rejält. Han började resa sig lite/bocka/hoppa åt sidan och allt annat som de gör när de är rädda - i galopp. Det slutade med att vi hamnade upp på banken (dit man egentligen aldrig får rida upp), och då hon framför fortfarande inte får stopp så drar jag mig mot resten av gruppen som skrittar i mitten. Dit får man egentligen heller inte gå, men min stackare var så rädd så jag hade inget val. Tyvärr hoppade den andra hästen också upp på banken och sprang mot de andra - i full fart. Lite kalabalik, och ett tråkigt slut på en annars bra ritt.
Efter ridningen skulle jag och Ronja få vårat National Insurance Number, som man tydligen bara måste ha. Skönt att skolan håller ordning på sådant..
En av de engelska tjejerna fick massa paket - idag igen! Jag fick inte ens ett vykort.. :/
Blandade bilder
Långsamma hästar passerar?
Men visst ser det fint ut här?
Och anslagstavlan gör mitt rum så mycket mer fägglatt och hemtrevligt!
Så det är bara att fortsätta att skicka saker, det finns massa tomrum kvar!
The Equine Body
Så här ser vår klippbok ut:
Om man klipper och klistrar lite så får man ett skelett.. Men tur att benen är bättre på att hålla sina positioner när de är i hästen!
Lederna är lite böjda, så att man ska kunna röra på dem. Väldigt pedagogiskt.
Om man klipper och klistrar lite så får man ett skelett.. Men tur att benen är bättre på att hålla sina positioner när de är i hästen!
Lederna är lite böjda, så att man ska kunna röra på dem. Väldigt pedagogiskt.
