Fort, fortare - Katarina

Idag har jag ridit Taylor´s Tailor för första gången (försök säga det namnet snabbt om ni kan!), en väldigt fin och snäll häst. Lite mesig när vi var ute på den stora ängen, han ville absolut inte vara själv. Lösningen var enkel - jag följde efter en annan häst. När vi sedan skulle av fältet och ut på rundbanan började Katies häst mesa sig, och helt plötsligt hade min lilla pålle förvandlats till en bockmaskin som ville dra iväg. Det fick han dock inte.

Sedan, självklart, hamnade jag i samma grupp som Katie när vi skulle cantra.. Åhnej tänkte jag faktiskt, inget emot henne men lite emot hästen, och vips så hade han stuckit. Det gick jättejättefort, och när jag försöker sakta ner min häst till en lite mer normal galopp (Katie var redan ett halvt varv framför mig, ungefär) så säger Mrs Denness att jag ska rida ikapp. Inte direkt det jag ville höra just då, men det var ju bara att lyda.. Inte riktigt flatout (då hästen springer väldigt fort och aningens okontrollerat), men ganska nära. Farttårarna strömmade och jag hörde ingenting på grund av blåsten.
Men visst, vi kom ikapp!

Och sedan händer det som gör att jag ändå sitter här väldigt nöjd, vi lyckades pulla upp (sakta av alltså) i tid båda två.

Det där var alltså det fortaste jag ridit någonsin - och kunnat sakta av på rätt ställe.

Andra turen fick Vanderlin äran att bli riden, eller hästen utan namn som han också kallas. (Anledningen till smeknamnet är att han inte har någon boxskylt alls, och inte ens namnbricka på grimman, man måste veta vem det är för att hitta honom). Vanderlin är en raring (fast springer på snedden innan man kommit igång på riktigt), enda problemet var att Jenny, som jag red med, inte hade en lika snäll häst. Vi kom ett varv, sedan var hon avbockad och jag fick order om att fortsätta själv. Inte det jag var mest sugen på med en löshäst som sprang omkring, men det gick bra ändå.
Vi fick ut på banan en gång till i slutet, men bara ett varv, och då gick det jättebra!


Annars har jag ont i halsen, läst brev, pratat med mamma, skrivit engelskaprov, somnat på engelskaprovet, haft fitness - löpning var det idag, och läst en jättebra bok (som tur är har jag mycket kvar!) - Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet. Helt underbar.

Kommentarer
Postat av: mamma

Hur gick det då med provet ? Sova gör man på nätterna. Tur att ridningen gick bra kramar

2009-02-26 @ 21:01:19
Postat av: Anna

Kul att det verkar gå så bra för dig, inga avfallningar eller brutna ben är ju alltid ett gott tecken;) Kör hårt med löpningen å hoppas halsen mår bättre

Puss

2009-02-26 @ 21:50:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0